Kommer vi resa mindre efter pandemin?

Jonas, Eliasson (2021): Kommer vi resa mindre efter pandemin? Published in: : Jonas Eliasson och Lena Unemo (red.): I en tid av pandemi – en ESO-antologi med samhällsvetenskapliga reflektioner (7 April 2021)

Abstract

Under pandemin har våra vardagsliv förändrats på många sätt. Fler har jobbat hemifrån och vi har undvikit affärer, restauranger och många fritidsaktiviteter. Det har förstås lett till att resandet minskat. Kommer de nya vanorna och möjligheterna leda till att vi reser mindre även efter pandemin? Denna uppsats diskuterar om det är troligt att förändringarna under pandemin får kvarstående effekter på resandet även på lång sikt, baserat på analys av historiska data om resor och transporter. Att döma av historien så kommer knappast nya vanor och ökade digital tillgänglighet leda till minskat totalt resande, åtminstone inte i någon högre grad. Historiska data talar nämligen inte för att bättre kontaktmöjligheter leder till kortare restider eller reslängder totalt sett.

• Item Type: MPRA Paper
• English Title: Will we travel less after the pandemic?
• Language: Swedish
• Keywords: Travel behaviour; pandemic; covid-19; travel patterns
• Subjects: R - Urban, Rural, Regional, Real Estate, and Transportation Economics > R4 - Transportation Economics > R41 - Transportation: Demand, Supply, and Congestion ; Travel Time ; Safety and Accidents ; Transportation Noise; R - Urban, Rural, Regional, Real Estate, and Transportation Economics > R4 - Transportation Economics > R42 - Government and Private Investment Analysis ; Road Maintenance ; Transportation Planning

References

Andersson, F.W., Andersson, J., Poldahl, A., 2014. Sannolikheten att byta jobb. Den kommunala jobbalansens betydelse, i: Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2014. SCB.

Bamberg, S., 2006. Is a Residential Relocation a Good Opportunity to Change People’s Travel Behavior? Results From a Theory-Driven Intervention Study. Environ. Behav. 38, 820–840.

Börjesson, M., Eliasson, J., Hugosson, M. B., & Brundell-Freij, K. (2012). The Stockholm congestion charges — 5 years on. Effects, acceptability and lessons learnt. Transport Policy, 20(0), 1-12.

Credendo, 2021. Road freight transport: Weakened European sector remains subject to further disruptions due to Covid-19. www.credendo.com/fr/node/8570 (accessed 2.14.21).

Dargay, J., Gately, D., 1997. The demand for transportation fuels: Imperfect price-reversibility? Transp. Res. Part B Methodol. 31, 71–82.

Dargay, J.M., 1993. Demand Elasticities: A Comment. J. Transp. Econ. Policy 27, 87–90.

Eliasson, J., Pyddoke, R., Swärdh, J.-E., 2018. Distributional effects of taxes on car fuel, use, ownership and purchases. Econ. Transp. 15, 1–15.

Fujii, S., Kitamura, R., 2003. What does a one-month free bus ticket do to habitual drivers? An experimental analysis of habit and attitude change. Transportation 30, 81–95.

Grubler, A., 1990. The Rise and Fall of Infrastructures: Dynamics of Evolution and Technological Change in Transport. Physica-Verlag, Heidelberg.

Höjer, M., 1998. Transport telematics in urban systems—a backcasting Delphi study. Transp. Res. Part Transp. Environ. 3, 445–463.

Hupkes, G., 1982. The law of constant travel time and trip-rates. Futures 14, 38–46. Internetstiftelsen, 2020. Svenskarna och internet 2020.

ITF/OECD, 2020. Unprecedented Impact of Covid-19 on Freight Volumes in Second Quarter. www.itf-oecd.org/unprecedented-impact-covid-19-freight-volumes-second-quarter (accessed 2.14.21).

jarnvagar.nu, 2021. MTR förlorade en halv miljard [WWW Document]. Järnvägar. URL https://jarnvagar.nu/project/mtr-forlorade-en-halv-miljard-pa-tva-ar/ (accessed 2.15.21).

Järnvägsnyheter.se, 2021. Förlusterna minskar för Green Cargo [WWW Document]. URL https://www.jarnvagsnyheter.se/20210210/11459/forlusterna-minskar-green-cargo (accessed 2.15.21).

Melin, U., 2021. Digitalisering i ljuset av pandemin – mera än att arbeta hemifrån?, in: Unemo, L., Eliasson, J. (Eds.), Pandemins Effekter (Prel. Titel), ESO Skrifter. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Metz, D., 2020. Time constraints and travel behaviour. Transp. Plan. Technol. 0, 1–14.

Mokhtarian, P.L., Chen, C., 2004. TTB or not TTB, that is the question: a review and analysis of the empirical literature on travel time (and money) budgets. Transp. Res. Part Policy Pract. 38, 643–675.

Nilles, J.M., 1988. Traffic reduction by telecommuting: A status review and selected bibliography. Transp. Res. Part Gen. 22, 301–317.

SCB, 2020. Flyttar inom Sverige. www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/flyttar-inom-sverige/ (accessed 1.16.21).

SJ, 2021. Tydliga pandemispår i SJs resultat. Mynewsdesk. nyhetsrum.sj.se/pressreleases/tydliga-pandemispaar-i-sjs-resultat-3072119 (accessed 2.15.21).

SVERD, 2019. Digital mognad. www.sverd.se/digital-mognad/ (accessed 2.14.21).

Trafikanalys, 2020a. Oro, anpassning och nya beteendemönster – godstransportaktörers upplevelser av coronapandemins första våg. Trafikanalys Rapport 2020:15.

Trafikanalys, 2020b. Resmönster under coronapandemins första halvår. Trafikanalys Rapport 2020:13.

UNCTAD, 2020. COVID-19 and maritime transport: Impact and responses (UNCTAD/DTL/TLB/INF/2020/1). United Nations.

Vu, S.T., Vandebona, U., 2007. Telecommuting and its impacts on vehicle-km travelled, in: International Congress on Modelling and Simulation, University of Canterbury, Christchurch, New Zealand. Citeseer.

Zahavi, Y., 1977. Equilibrium between travel demand system supply and urban structure, in: Visser, E.J. (Ed.), Transport Decisions in an Age of Uncertainty: Proceedings of the Third World Conference on Transport Research Rotterdam, 26 – 28 April, 1977. Springer Netherlands, Dordrecht, pp. 194–199.